När jag fyllde 31 i somras så önskade jag mig finkaffe, jag fick många olika och väldigt goda sorter! Nu har jag redan druckit upp några, men ett större intresse för kaffe har väckts. Så jag tänkte recensera de återstående. Kaffe är ännu en värld av smaker som jag vill upptäcka. (Ha överseende med mina märkliga definitioner och flummiga utsvävningar, jag har ingen koll på lingot men försöker skriva så att jag själv förstår 
)
Indiskt kaffe från Kahls. Bönorna har har påverkats av fuktigheten under monsunperioden, svällt och blivit gyllene.
Doften påminner ganska mycket om den man träffar på när man köper en gammal plåtburk på loppis och i den har någon förvarat kaffe och glömt kvar några bönor. Det är ingen oangenäm doft, men annorlunda, åtminstone för mig, i en nybryggd kopp kaffe. Smaken är aningen kärv, utan att vara sur. Den är inte särskilt komplex, men ärlig i sin aningen platta framtoning. Det smakar kaffe, det är mörkrostat, det är gott utan att fjäska. Eftersmaken är ganska kort, bitter och lite tobaksaktig, ingen syra som stör.
I med sojamjölk!
Jag trodde att det skulle bli en hit, men med en femtedel sojamjölk så försvann kaffet! Smaken dog 
Så, Monsun Malabar ska drickas utan mjölk, den låga syran är ett stort plus, men jag saknar lite mer djup.. mocca kanske? hmm
